The main aim of this bachelor thesis is to describe through a quantitative study the extent of support received by foster families, their opinion of the support and any areas that might need improvement. The foster families receive foster care support through a private agency. We concentrated on the following areas of support; education, health, contact with the children?s biological relatives and behavioral difficulties. These four areas have, in previous research, shown to be problematic for foster children.

Abstrakt Miljön som Verktyg ?En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero The Environment As A Tool ?A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Syftet med studien är att jämföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar också till att ta reda på hur stor faciliteringseffekt bilder har jämfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jämföra dyslektikermed normalläsare.Jag vill undersöka vad det är som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebär att stimulit registreras på medveten nivå..

Arbetet! som! presenteras! i! denna! rapport! utgor! ett! forsok! att! skapa! en! alternativ!lasmetod! pa! smartphones! for! dyslektiker! baserad! pa! RSVP! (Rapid! Serial! Visual!Presentation).!En!introduktion!till!vissa!utvalda!delar!av!forskning!om!dyslexi!ges!for!att!bryggas!over! till! utformningen!av!vad!vi!valt!att!kalla!SSR! C!SelfCpaced,!Serial!Reading.!SSR!utgor!i!korta!drag!de!egenskaper!vi!tror!ar!viktiga!hos!en!variant!av!RSVP!amnad!for!dyslektiker.!Dessa!egenskaper!utgar!fran!att!RSVP!begransar!hur!mycket!text!som!syns!pa! en! gang.! Vi! anser! att! detta! skulle! kunna! hjalpa!med! vissa! underliggande! problem!dyslektiker!lider!av.!!Vi!presenterar!framtagningen!av!en!prototypCapp!som!en!mojlig!tolkning!av!SSR.!For!att!utvardera! prototypen! deltog! fem! dyslektiker! i! ett! forberett! test! samt! efterfoljande!intervju.!Det!huvudsakliga!syftet!var!att!testa!hur!och!om!metoden!fungerade,!inklusive!vad!detta!skulle!sta!och!falla!pa,!samt!vad!testarna!tyckte!om!den.!!Resultaten!indikerar!att!en!version!av!RSVP!endast!visar!ett!ord!gor!det!lite!lattare!for!dyslektiker!att!fokusera!pa!att!avkoda!orden,!men!att!det!blir!svarare!for!dem!att!halla!koll! pa! vilken! funktion! orden! fyller! i! texten.!De! visar! ocksa! pa! komplexiteten!med! att!bestamma! hur! lang! tid! en! del! av! texten! ska! visas.! Avslutningsvis! foreslar! vi! framtida!forskning! for! att! kunna! avgora! om! lasmetoden! faller!pa! var!implementering,! eller! om!det!helt!enkelt!inte!ar!ett!bra!satt!for!dyslektiker!att!lasa!pa.!.

Intresset för typografi har ökat markant under de senaste åren. Medvetenheten om att ha ett typsnitt som är anpassat för just sitt eget företag är stor. Men typsnitt kan göra så mycket mer än att bara marknadsföra ett varutmärke eller att skirva en text. I det här arbetet kommer du få följa en process i framtagandet av ett förslag på ett nytt typsnitt anpassat för dyslektiker. Med inriktning på svenska dyslektiker har jag med hjälp av olika yrkesområden försökt skapa en design som underlättar läsningen för dyslektiker.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Denna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, läsa och lyssna samtidigt, genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka läshastigheten och läsförståelsen hos dyslektiker med hjälp av sådan teknik på en läs/surfplatta. Resultatet visar en trend på att metoden fungerar.

Internet har fått en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgänglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svårt att nyttja Internet på grund av låg tillgänglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgänglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god användarvänlighet är användbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och länkar. Jag vill också i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och länkar för att på så sätt förbättra illgänglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit några faktorer vilka kan optimera tillgängligheten för dyslektiker.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder.

Den allmänna uppfattningen är att dyslexi inte ger svårigheter i matematiken, men samtidigt säger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svårigheter som påverkar matematiken. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dyslexin påverkar matematikinlärningen. De frågor denna studie söker svaret på är vilka svårigheter som kan identifieras i dyslektikers, som är normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och på vilket sätt är informanterna lika respektive olika när det gäller deras dyslexirelaterade svårigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som är normalpresterande i matematik. Under studiens gång användes en egen teori där olika dyslexirelaterade svårigheter i matematik från forskning, sammanfattades.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare.